Gör bostadsbyggandet till en nyckel i klimatarbetet

Den svenska skogen är unik. De flesta europeiska länder har väldigt lite skog kvar, men i Sverige har mängden virke som finns i skogen ökat med över 90 procent sedan 1900-talets början. Detta trots att vi under samma tid har fördubblat avverkningen. Vårt ansvarsfulla skogsbruk gör att skogen nu har en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt Sverige.

Förutom att skogen är en förnybar resurs, är dess unika funktion som kolsänka också mycket viktig. I ett ansvarsfullt och aktivt skogsbruk där man avverkar, återplanterar och avverkar träden igen binds stora mängder koldioxid i såväl det trä som avverkas som i de nya träd som växer upp.

Skogen kan på bred front bidra till en cirkulär och biobaserad ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser, och efterfrågas därför i allt högre grad av såväl industrin som fjärrvärmeanläggningar och som råvara till biodrivmedel för transportsektorn. Dessutom blir antalet bostäder som är byggda i trä allt fler. Byggandet av flerbostadshus med trästomme har ökat med cirka 10 procent per år de senaste åren, enligt statistik från branschorganisationen Trä- och möbelföretagen.

Utan att överdriva kan vi med andra ord konstatera att skogen förväntas lösa en stor del av de utmaningar vi står inför.

Den klimatnytta som ett aktivt skogsbruk kan bidra med avgörs framför allt av två faktorer: dels hur mycket tillväxt man lyckas skapa i den återplanterade skogen, dels vad man använder det avverkade träet till. För att maximera klimatnyttan från skogsbruket behöver vi använda alla delar av varje träd som avverkas. Allra bäst för klimatet är att ersätta fossila råvaror med förnybar skogsråvara. När vi bygger hus i trä får vi ytterligare en klimateffekt då vi fortsätter att ”låsa in” kolet för lång tid framöver.

Ur detta perspektiv finns en stor outnyttjad potential i att bygga fler bostäder i trä. Bygg- och anläggningssektorn står i dag för cirka 20 procent av Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp, en betydande del som måste minska. Det kan ske genom att vi bygger fler träbostäder, som ger klimatnytta i tre led.

För det första ersätter träet i en träbyggnad energiintensiva produkter som stål och betong, vars produktion leder till betydande koldioxidutsläpp i sig. Om vi fortsätter att använda sådana byggmetoder riskerar byggsektors andel av klimatutsläppen att öka starkt när vi ska möta Boverkets behovsprognos på över 500 000 nya bostäder till 2025.

För det andra möjliggör träbyggande en industriell byggprocess, vilket är mer resurseffektivt. Numera står byggskedet för mer än hälften av en traditionell byggnads koldioxidutsläpp, beräknat på en 50-årsperiod. Denna klimatpåverkan minskar betydligt med en träkonstruktion där stora delar av bostäderna byggs industriellt i anläggningar. På så sätt kan exempelvis materialåtgången och energianvändningen optimeras på ett sätt som är omöjligt vid byggnation på plats.

För det tredje lagras en stor mängd kol i träbyggnadens konstruktion, kol som annars skulle återföras till atmosfären om träet förbrändes. Eftersom ett bostadshus byggs med minst ett 50-årsperspektiv – och ofta står kvar längre än så – innebär det i praktiken långvarig koldioxidförvaring.

Fler bostäder i trä kan lösa två problem på samma gång: det går att möta behovet av nya bostäder för att lösa bostadsbristen och samtidigt bidra kraftfullt till klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Det verkar även regeringen vara medveten om, då man så sent som i regeringsförklaringen den 10 september skrev att ”mer byggande i trä bidrar till samhällets omställning”.

I den inriktning för träbyggande som regeringen släppte 2018 identifierade man flera insatsområden för ett ökat träbyggande, bland annat förstärkt samverkan, kunskaps- och kompetenshöjning, forskning och innovation samt exportfrämjande insatser. Men för att det ska bli verklighet behövs både tydlig politisk vilja och konkret handlingsplan.

Vi är övertygade om att regeringen tar både bostadsbristen och klimatutmaningen på allvar. För att omsätta ambition till handling bör Boverket därför nu få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka träbyggandet i Sverige.

På så sätt kan vi säkerställa att skogen används där den ger störst klimatnytta – i bostadsbyggandet.

Ulrika Liiv,
hållbarhetschef OBOS Sverige

Katarina Kolar,
hållbarhetschef SCA

Lena Sammeli Johansson,
hållbarhetschef Sveaskog

Källa: http//www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/gor-bostadsbyggandet-till-en-nyckel-i-klimatarbetet/