mamma och dotter i trädgården

Ekonomi och avgifter till föreningen

Bostadsrättsföreningens ekonomi och driftskostnader bestämmer din boendekostnad. Därför är det viktigt att du som bostadsrättshavare sätter dig in i föreningens ekonomi.

Den ekonomiska planen

Innan bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt behöver styrelsen skapa en budget för bostadsrättsföreningen, en ekonomisk plan. Den ekonomiska planen granskas sedan av utomstående godkända intygsgivare som fått behörighet av Boverket, för att säkerställa att planen är tillförlitlig.

Intäkter och kostnader

I den ekonomiska planen visas föreningens intäkter och kostnader under det första året. Den ska också innehålla en känslighetsanalys som visar vilken påverkan variationer i ränta och inflation kan ha på föreningens ekonomi, liksom en ekonomisk prognos. Om stora förändringar sker innan samtliga bostadsrätter är upplåtna är det styrelsens ansvar att upprätta en ny ekonomisk plan.

Kostnad för föreningens fastigheter

I den ekonomiska planen beräknas anskaffningskostnaden för föreningens fastigheter. Den slutgiltiga anskaffningskostnaden kan fastställas först efter att bygget är klart. Anskaffningskostnaden finansieras dels med lån som föreningen tar, och dels med de insatser som bostadsrättshavarna betalar till föreningen.

Kostnad för lån och drift

Kapitalkostnader (räntor och amortering på lånen), avskrivningar och de årliga driftskostnaderna beräknas också. I vissa föreningar räknar man med att bostadsrättshavarna själva utför en del arbete för att hålla nere sina boendekostnader, till exempel snöskottning och lättare trädgårdsarbete.

Insatsen

Insatsen du betalar för en bostad varierar. Summan bestäms bland annat av bostadens storlek och hur attraktivt läge den har i området. Insatserna för respektive bostad står i den ekonomiska planen. Det är bara du som blir den första bostadsrättshavaren som betalar en insats till föreningen. Om du senare vill sälja (eller som det formellt heter: överlåta) din bostadsrätt, betalar din köpare en köpeskilling till dig – men ingen insats till föreningen.

Årsavgiften

Årsavgifterna ska täcka föreningens årliga kostnader: driftskostnader, kapitalkostnader och avsättning för framtida underhåll. De bestäms av styrelsen, som också gör en bedömning av den långsiktiga kostnadsutvecklingen för föreningen. Årsavgifterna fördelas enligt de grunder som finns i stadgarna. Bostadens storlek är en vanlig modell för hur årsavgifterna fördelas mellan de olika bostäderna, men andra fördelningstal (andelstal) kan också förekomma. Vi på OBOS beräknar till exempel ofta andelstal enligt modellen 80 % lägenhetsyta och 20 % fast tal som bestäms av hur många lägenheter föreningen har.

OBS! Även om din bostad har ett större andelstal än en annan har ni vanligtvis samma rösträtt i föreningen.

Överlåtelseavgift

Om stadgarna tillåter det får bostadsrättsföreningen ta ut en överlåtelseavgift för extra kostnader och administrativt arbete när en bostadsrätt överlåts till någon annan. Avgiften får vara högst 2,5 % av prisbasbeloppet som räknas om varje år. Prisbasbeloppet bestäms av regeringen. Om det är köparen eller säljaren som ska betala överlåtelseavgiften specificeras i föreningens stadgar. Det är inte alla föreningar som tar ut överlåtelseavgift.

Pantsättningsavgift

Om du tar ett lån med din bostadsrätt som säkerhet blir bostadsrätten pantsatt. Så fort föreningen underrättas om pantsättningen är styrelsen skyldig att notera pantsättningen i lägenhetsförteckningen. I de fall där stadgarna medger det har föreningen därför rätt att ta ut en pantsättningsavgift för sitt administrativa arbete vid pantsättningen. Avgiften får vara högst 1 % av prisbasbeloppet. Det är inte alla föreningar som tar ut pantsättningsavgift.

Avgift vid andrahandsuthyrning

Andrahandsuthyrning av din bostadsrätt kräver föreningens godkännande. Om stadgarna medger det kan bostadsrättsföreningen också ha rätt att ta ut en extra avgift vid andrahandsuthyrning. Maximalt kan föreningen ta ut 10 % av ett prisbasbelopp per år.