Arkitekt Brf  Volt i Nacka

Arkitekten bakom Brf Volt: Ett nytt kapitel i samma anda

Brf Volt är nästa kapitel i Elverkshuset – och ännu ett projekt där Arkipol och arkitekt Jonas Björkman bidrar med sin tydliga formkänsla. Tidigare stod han bakom Brf Ampere, som nu är färdigställt. Den här gången berättar han mer om tankarna bakom Volt.

Vad är det som särskiljer Brf Volt från andra projekt – och även från Brf Ampere?

Brf Volt ligger i det nya centrala Nacka, men har ändå en tydlig koppling och närhet till befintlig miljö med Stadshuset och stadshusparken och dess parkstråk, Järla skola och Lillängen och Järla ner mot Järlasjön. Volt är helt olikt Ampere på många sätt. Här har vi fyra distinkt olika byggnadskroppar med egna karaktärer och mycket varierad höjd runt en gemensam gård. Här har vi också en längre representativ fasad mot Agnestigs torg med flera stora lokaler som kommer att samverka till att skapa ett fint torg som blir en mötesplats i söderläge.

Hur har platsens förutsättningar och omgivningar påverkat hur ni formgivit husen i Volt?

Det prominenta läget mot det som ska bli Agnestigs torg och den pampiga västra granittrappan upp till centrala Nacka ger en väldigt urban platskänsla. Samtidigt som de västra och norra sidorna av kvarteret vänder sig mot stadshuset och Järla skola som bägge mer är placerade i parkmiljö. Övergången mellan det urbana och naturen sker i vårt kvarter, och bägge ska vara närvarande i utformningen, något som Nacka kommun formulerat som ”Naturbant”.

Vilken roll spelar utsikten och ljuset i bostäderna i Volt – och hur har ni jobbat med det?

Det finns bostäder med väldigt olika förutsättningar i kvarteret. Vissa har fritt söderläge där de högst belägna får vidsträckt utsikt. Sedan finns det de som vetter mot stadshuset och parkslänten i norr där man får varierande utblickar mot centrala Nacka. De högst belägna lägenheterna kommer delvis se över torghusen i söder, men även norrut bör man kunna se långt bort. Genom att de höga husen går ”omlott” (vartannat hus är högt och vartannat lägre, och torghusen och gårdshusen har inte samma följd) med lägre byggnader skapas många siktlinjer mellan de höga husen för de som bor på de övre våningarna. På de lägre våningarna finns lägenheter som har närmare till torg, gård och gator, utan vidsträckt utsikt, men närmare till folkliv och grönska. Så spännvidden i bostadkvaliteter är exceptionellt stor.

Vi ser att även Volt får en tegelfasad. Hur har ni tänkt i valet av material och uttryck den här gången?

Vi vill skapa en variation där varje byggnadskropp får sin egen karaktär, trots att de ligger vägg i vägg och delar gård. Kulörer och fasadmaterial varierar. Även detaljer som balkongräckens utformning och kulör och fönsterkulörer varierar, även om det finns en sammanhållande grund i proportioner och planmått. Vissa element återkommer i nya kombinationer i flera hus, till exempel takterrasser på tre av husen, gröna tak på två hus, brutna tak med fönsterkupor på två av husen, små påbyggnader med étagebostad och fläktrum som bidrar till ett levande taklandskap. Det känns alltid priviligierat att få möjlighet att använda tegel som fasadmaterial. Det tillför en svåröverträffad känsla av stadga och kvalitet och knyter även an till äldre byggnadskonst. I detta fall på två av åtta trapphus, och lyfter helheten genom att tillföra kontrast och variation. Det finns oändliga möjligheter att variera val av tegelsort, förband och andra detaljer, så här vill vi inte använda samma sort som i Ampere, utan två nya variationer på tegeltemat.

När de första flyttar in 2027 – vilken känsla hoppas du att de möts av?

Jag hoppas man kommer att uppleva kvarteret som ett bärande tillskott till den naturbana stadsdelen där stad och natur möts. Goda kommunikationer, nära till skolor, handel och service liksom till sjö och natur och en levande stadsmiljö där vi bidrar med bostäder och lokaler i välbyggda hus med goda material och kulörer och med fina detaljer.